Rådgivning och webbapp · Jordbruk

MantarCi: Produktionsprotokoll och uppföljningspanel för svamp

Arbetet började som en produktionsguide och växte till en webbapplikation. Ostronskivling (Pleurotus ostreatus) skulle odlas i ett svamprum på cirka 30 m² inom ett ekologiskt, integrerat jordbruksprojekt i Giresun, utan panna eller ångrum och med odlaren som gör jobbet själv. Först gick vi igenom officiella och akademiska källor och skrev ett protokoll i tre dokument som passar de här förutsättningarna och kan följas steg för steg: allt finns nedskrivet, från hur mycket halm som ska köpas till vad som händer med en kontaminerad säck. Sedan byggde vi MantarCi för att föra in protokollet i det dagliga arbetet: en panel som odlaren öppnar i webbläsaren, som följer produktionen per byggnad, rum, hylla och enskild säck, räknar fram protokollets steg utifrån ympningsdatumet för att visa vad som ska göras i dag, och samlar skörd, försäljning, utgifter och lager på ett ställe.

  • Genomgång av officiella och akademiska källor
  • Jämförelsetabeller för källor
  • Recept-, skal- och kapacitetsberäkningar
  • Material- och utrustningslistor
  • Plan för inredning av odlingsrummet
  • Odlingsprotokoll i 28 steg
  • Schema dag för dag
  • Kvalitetskontroll och dokumentation
  • Dokumentsamling i Markdown
  • Webbapp (HTML, CSS, JavaScript)
  • Supabase: databas, inloggning, radnivåsäkerhet
  • IP-kameror och en lokal dator på plats (Python, ffmpeg)
Odlingsprotokoll: recept för en sats
Odlingsprotokoll: recept för en sats
Gröda
Ostronskivling (Pleurotus ostreatus)
Metod
Pastörisering i varmvatten i fat
Omfattning
15 kg yngel, 7 fatsatser, cirka 37 påsar
Beräknad skörd
75-95 kg under 3 skördevågor (uppskattning i dokumenten)
Dokument
3 dokument, 28 steg från förberedelse till försäljning
Applikation
MantarCi: registrering, installationsguide, uppföljningspanel

Bilderna på protokollet kommer från dokumenten i repot, omgjorda till en enkel dokumentlayout; tabeller och figurer stämmer med dokumenten. Skärmbilderna av panelen togs från en lokal kopia av MantarCi med ett fiktivt företag och exempeldata; namn, telefonnummer och siffror är inte verkliga. Siffror från de officiella PDF-filerna bör kontrolleras mot källan innan de används.

01

En metod vald utifrån källorna, och ett kalkalternativ

Det första dokumentet svarar på frågan hur halmen ska desinficeras (pastörisering: att minska skadliga mikrober genom att hålla halmen vid en bestämd temperatur, utan att koka den). Publikationer från turkiska provinsdirektorat och universitet, utländska universitets- och myndighetspublikationer samt referentgranskade artiklar gicks igenom, och deras temperaturer och tider ställdes upp sida vid sida i en tabell. En metod som varken kräver uppvärmt fat eller bränsle lades också till i dokumentet. Eftersom den inte förekommer i turkiska officiella dokument beskrivs den som något att prova när varmvattenmetoden väl sitter, inte i första satsen.

  • En jämförelsetabell med åtta rader: metod, temperatur och tid enligt Çukurova-universitetet, Bartıns provinsdirektorat för jordbruk och skogsbruk, Sakarya-universitetet, University of Florida (UF/IFAS) och NIOS i Indien
  • Beslut: varmvattenbad i fat för en verksamhet utan panna eller ångrum. När säckens mitt når 65-70 °C hålls temperaturen i 45-60 minuter; aldrig över 72 °C, aldrig under 60 °C
  • Varför kokning (100 °C) är onödig förklarades med en referentgranskad studie: för kraftig värmebehandling sänker skörden
  • Ett fel i projektplanen rättades: hönsgödsel hör till kompost för champinjoner och ska inte in i substratet för ostronskivling (blandningen som svampen växer på). Rönen i litteraturen och risken för grönmögel förklarades, och gödseln styrdes i stället om till maskodlingen och hasselnötsodlingen
  • Källförteckningen har tre nivåer: officiella publikationer och universitetspublikationer från Türkiye (Bartın, Çukurova-dokumentet utgivet i Kayseri, Samsun, Denizli, ministeriets broschyr, Sakarya, Uludağ, MEB:s MEGEP-moduler, Mantar Dergisi), utländska myndighets- och universitetspublikationer (Cornell, UF/IFAS, NIOS, IIHR, SARE) samt referentgranskade artiklar
  • Tips från bloggar och försäljare presenterades under en egen rubrik med anteckningen "kontrollera siffrorna"
  • Transparensnotis: i början av dokumentet står det tydligt att de officiella PDF-filerna inte gick att ladda ner i arbetsmiljön, så siffrorna sammanställdes från sökutdrag och måste kontrolleras mot dokumenten från Bartın och Çukurova innan de används
  • I ett SARE-finansierat gårdsförsök i USA gav kalkmetoden högre biologisk effektivitet än varmvatten (41 % mot 29 %); detta redovisades med källa
  • Kalksorter: endast släckt (hydratiserad) kalk; bränd kalk är frätande och farlig, jordbrukskalk löser sig inte och fungerar inte, dolomitkalk används inte, och magnesiumhalten bör ligga under 10 %
  • Dosen mäts med pH: lösningen ska ha pH 12-13; börja med 500 g per 100 liter vatten och tillsätt mer efter kontroll med pH-papper
  • Halmen ligger helt nedsänkt i 12-24 timmar, får rinna av, sköljs inte (det höga pH-värdet skyddar den) och ympas direkt
  • Kalkvattnet hälls inte ut i trädgården; det späds ut och pH-värdet sänks innan det får komma ut på marken. Handskar, skyddsglasögon och munskydd krävs
Pastöriseringstemperaturer och tider enligt källorna
Pastöriseringstemperaturer och tider enligt källorna
Steg för kallpastörisering med släckt kalk och bedömning av yngelblocken
Steg för kallpastörisering med släckt kalk och bedömning av yngelblocken
02

Recept, omfattning, material och utrustning

Det fanns 15 kg HK-35-yngel i lager (svampmycel odlat på spannmål, som används i stället för frö). Receptet bygger på officiella källor och mängderna räknades baklänges utifrån lagret: hur många kilo halm, hur många fatsatser och hur många påsar beräknades var för sig. Det andra dokumentet är skrivet som en lista att ta med till affären. Varje post har sin mängd, var den går att få tag på och vad man ska se upp med; där det var möjligt föreslogs material som gården redan kunde ha.

  • En recepttabell med källor: vetehalm 90-95 %, kli 5 % (högst 10 %), kalk och gips 1-3 % sammanlagt, 2-5 kg yngel per 100 kg vått substrat, fukthalt 70-75 %; varje rad anger vilken institution den kommer från
  • Recept för en sats (1 fat): 15 kg halm, 750 g kli, 150 g gips, 40 g släckt kalk och cirka 150 liter vatten ger cirka 50 kg vått substrat; 2 kg yngel, 5 påsar
  • En skaltabell (15, 30 och 100 kg torr halm) och två enkla regler: torrsubstans × 3,3 ger våtvikten, våtvikt × 0,04 ger mängden yngel
  • Kapacitet för 15 kg yngel: cirka 375 kg vått substrat, 100 kg torr halm, 5 kg kli, 37 påsar och 7 fatsatser
  • Det förklaras varför en ympningsgrad på 4 % valdes: ynglet hade förvarats varmt, så den säkra änden av det officiella intervallet hjälper det att ligga före konkurrerande mögel
  • Skördeuppskattningen i dokumenten: 20-25 % av det våta substratet, cirka 75-95 kg svamp fördelat på tre skördeomgångar
  • Råvaror: 120 kg halm (7-8 balar), 6 kg kli, 2 kg jordbruksgips, 1 kg släckt kalk; om möjligt hackad halm från en foderhandlare, "jordbruksgips, inte malen gipssten", ingen bränd kalk
  • Pastörisering: en ståltunna på 200 liter med lock (inte galvaniserad, en ren livsmedels- eller vattentunna; med två tunnor tar de 7 omgångarna 3-4 dagar), en vedspis eller gasbrännare, två digitala sticktermometrar (en i reserv), nätsäckar, en tyngd, ett avrinningsställ, en presenning att blanda på, värmetåliga handskar
  • Fyra sätt att hacka halmen, från enklast till svårast: hackad halm från en foderhandlare, en lånad ensilagehack, en gräsklippare som körs inuti en låda och i sista hand en machete till 3-4 cm
  • Påsfyllning och ympning: polyetenpåsar på 45×70 cm och 50-60 mikron (genomskinliga påsar visar genomväxning och mögel), förslutningsband, ett hålverktyg, en våg för 50-100 kg, en köksvåg för 5 kg, hinkar
  • Hygien och hälsa: en ny N95/FFP2-mask varje dag, nitrilhandskar, 70 % alkohol, klorin utspätt 1 till 10, skyddsglasögon
  • Skörd och försäljning: en vass kniv, ventilerade backar, papperspåsar eller perforerad plastfilm, kylförvaring
Kapacitetsberäkning för 15 kg ymp
Kapacitetsberäkning för 15 kg ymp
Recept för en omgång och skaltabell, mobilvy
Recept för en omgång och skaltabell, mobilvy
03

Inredning av odlingsrummet

För svamplager A på cirka 30 m² planerades inkubationszonen (medan ympen växer igenom påsen) och fruktzonen (medan svamparna växer) separat. De två stegen kräver olika temperatur, luftfuktighet och ljus, så rummet delades i två.

  • Metallhyllor med 5 hyllplan: 2 enheter räcker för 37 påsar, 3-4 om du vill ha utrymme att växa; påsarna rör inte varandra och kan om så önskas hängas i taket med rep
  • Två termohygrometrar (mätare för temperatur och luftfuktighet) som registrerar min- och maxvärden: en för inkubationszonen, en för fruktzonen
  • Eftersom en källare i Giresun håller 14-16 °C i oktober: ett värmeelement med termostat för inkubationen, en tillfällig lösning tills värmen från hönshuset är ansluten
  • En ultraljudsluftfuktare eller dimbevattning 3-4 gånger om dagen för luftfuktigheten i fruktstadiet
  • En kanalfläkt som ventilerar ut för 4-6 luftväxlingar i timmen; med anmärkningen att om koldioxid ansamlas blir foten lång och hatten liten
  • Vit LED-belysning med timer, ett tvättbart golv och en plastridå som skiljer det varma, mörka inkubationsområdet från det svala, ljusa fruktområdet
Material för inkubations- och fruktrummet samt listan för skörd och försäljning
Material för inkubations- och fruktrummet samt listan för skörd och försäljning
04

28 steg från ympning till försäljning

Det tredje dokumentet är protokollet att ha till hands på plats: det är skrivet utifrån 1 tunna = 1 omgång, och varje steg anger vad som ska göras, vad som ska mätas och hur lång tid det tar.

  • Dag 0, kväll (1,5 timmar): städa rummet, välj halm efter lukt och utseende, hacka den, förblötlägg i 12-24 timmar
  • Dag 1, morgon (3 timmar): tillsätt tillskotten, värm vattnet till 75 °C, sänk ner, håll i 60 minuter, lyft upp och låt rinna av, kyl till 25 °C, fukttest; temperaturen loggas var 10:e minut
  • Dag 1, eftermiddag (1 timme): ta på mask och handskar, bryt isär ympen, väg substratet, blanda i 3-4 minuter, fyll varje påse med 10 kg, stansa 12-15 hål, märk påsarna
  • Kritisk arbetsordning: kli och gips tillsätts före pastöriseringen (torrt kli som tillsätts efteråt är den vanligaste orsaken till mögel), ingen ymp förrän substratet har svalnat till 25 °C, och om temperaturen sjunker räknas inte tiden under gränsen
  • Ympningsmetod: noggrann inblandning eller ympning i lager ("sandwich"); 8-12 kg per påse, hål på 1 cm i sidorna och 2-3 i botten så att vatten inte samlas
  • Använt substrat slängs inte: efter tre skördar går det till maskodlingen eller används som strö åt fjäderfä
Stegen på pastöriseringsdagen
Stegen på pastöriseringsdagen
05

Inkubation, övergång till fruktsättning och skörd

Perioden efter ympningen beskrivs också dag för dag: när och hur påsarna ska kontrolleras, hur rummet ställs om så att svampen sätter fruktkroppar och hur skörden går till.

  • Tabell över inkubationsförhållanden: 22-25 °C (högst 28 °C inne i påsen), 85-95 % luftfuktighet, mörker, 14-20 dagar; med källor
  • Färgguide för inkubationen: vitt, bomullsliknande mycel är normalt; en grön fläck betyder Trichoderma, svart Aspergillus, orange eller rosa Neurospora, kladdig fukt och sur lukt bakterier. Den påpekar också att gulbruna droppar är normala
  • En kontaminerad påse öppnas inte i rummet, den förstörs utomhus och ges inte heller till maskodlingen; vilken påse, vilken dag och vilken färg förs in i loggboken
  • Övergång till fruktsättning ("chockning"): temperaturen sänks till 15-18 °C, luftfuktigheten höjs, 6-8 timmars ljus per dag, 4-6 luftväxlingar i timmen; signalen för svampen att sätta fruktkroppar
  • Knappnålsstadiet (primordier) 3-7 dagar, tillväxt 4-7 dagar; första skörden 25-30 dagar efter ympningen
  • Skörd: plockas medan hattkanten fortfarande är inrullad, genom att vridas loss vid basen eller skäras av; högst 2 lager i en ventilerad back; 7-10 dagar mellan skördarna, påsen töms efter tre skördar
  • Försäljning: levereras samma dag; osåld svamp förvaras vid 2-4 °C i papperspåse i högst 4-5 dagar
Dagliga kontroller under inkubationen och stegen för övergång till fruktsättning
Dagliga kontroller under inkubationen och stegen för övergång till fruktsättning
06

Schema, kvalitetskontroll och dokumentation

För att inte riskera alla 15 kg ymp på en gång delades arbetet upp i ett schema på 60 dagar. En liten testomgång kommer först; om den förblir ren ympas de återstående omgångarna två åt gången. Dokumenten förklarar inte bara vad som ska göras utan också hur du ser att allt går rätt. Värdena att mäta, de vanligaste misstagen och vad som ska dokumenteras redovisas separat.

  • Schema dag för dag (dag 0-60): testomgång, beslut dag 7, omgångar i par, övergångar till fruktsättning, huvudskörd samt 2:a och 3:e skörden
  • Provomgång: 2 kg mycel, 5 påsar; blir provet kontaminerat används inte resten av mycelet, utan nytt mycel beställs
  • Medan provet koloniseras färdigställdes hyllor, värmare, fläkt och påsar, och samtalen med köpare kom i ordning
  • Checklista för första produktionen (med kryssrutor): åtaganden från 3-5 köpare (grönsakshandlare, restauranger, hotell), utrustning, halm, tillsatser, mycel, om inkubations- och fruktsättningsytorna kan hållas åtskilda, munskydd och hygien, en loggbok
  • Börja smått: första omgången är 5-10 påsar, skala upp när metoden sitter
  • Kontrollpunkter: termometerns givare mitt i säcken, fukt med kramtestet (några droppar mellan fingrarna, ingen stråle), vägning av mycelmängden, antal hål per påse
  • Bedömning av HK-35-mycelblock som förvarats varmt: lukttest, färgkontroll, 7 dagars uppföljning av 1-2 provpåsar
  • Vid köp av nytt mycel: producerat för mindre än en månad sedan, förvarat i 2-4 °C och högst 2 dagar under transport
  • De 7 vanligaste misstagen: att ympa varmt substrat, för blött substrat, att tillsätta kli i efterhand, att gissa mycelmängden, att stapla påsar, att glömma ventilationen, att öppna en kontaminerad påse i rummet
  • Fält i loggboken: omgångsnummer, datum, halmens ursprung, temperatur och tid i tunnan, kilo substrat och mycel, antal påsar, kontaminering (vilken påse, vilken dag, vilken färg), skördedatum och kilo; en etikett på varje påse
  • Hälsa och säkerhet: N95/FFP2-munskydd mot svampsporer och en varning för "svampodlarlunga", som uppstår vid upprepad exponering, frånluftsfläkt och filtrerat luftintag, handskar mot hett vatten, skyddsglasögon vid arbete med kalk
Schema för 15 kg mycel
Schema för 15 kg mycel
Checklista för första produktionen och början på källförteckningen
Checklista för första produktionen och början på källförteckningen
07

MantarCi: från protokoll till uppföljningspanel

Ett protokoll på papper hjälper bara om det följs i odlingsrummet. Därför byggde vi MantarCi: odlaren registrerar sig i webbläsaren, beskriver anläggningen i en kort uppstart och följer produktionen med samma steg som i protokollet. Applikationen har en publik webbplats och en panel, och den fungerar även på mobilskärm. I applikationen blir protokollets steg en tidslinje för varje plantering: datumen räknas fram från ympningsdatumet, och steget "nu" utgår från påsarnas faktiska stadium.

  • Registrering och uppstartsguide: företagsnamn och provins, odlade arter (champinjon, brun champinjon, ostronskivling, kungsmussling, shiitake, igelkottstaggsvamp, reishi, övrigt) med odlingsmetod och stam för varje; antal byggnader, rum, hyllor och hyllplan, enheten på hyllan och klimatutrustningen i varje rum; ingående lager; en sammanfattning i slutet
  • Anläggningens layout byggs automatiskt utifrån generella mått, och rum som avviker justeras ett i taget. Uppstarten sparas som utkast vid varje steg, så en odlare som avbryter halvvägs fortsätter från samma steg, även på en annan enhet
  • Uppstarten skrivs i en enda databastransaktion: går något fel blir inget halvsparat
  • Översikt: dagens uppgifter från odlingskalendern, beläggning i rummen och aktiva planteringar, månadens skörd, försäljning och vinst samt de senaste åtgärderna
  • Varje företag ser och ändrar bara sina egna data; det säkerställs i databasen med radnivåsäkerhet
  • Stegen för ostronskivling kommer från protokollet: blötläggning av halmen dagen innan, pastörisering och ympning samma dag, kontroller under inkubationen, köldchock, knoppbildning, skörd, vila mellan skördevågorna och tömning efter tre skördevågor; för andra arter är tiderna ungefärliga
  • Uppgifterna kommer som "Brådskande", "Idag" eller "Info", var och en med en förklaring under "Hur gör jag?" och en direkt åtgärdsknapp (till exempel "Flytta till köldchock", "Registrera skörd", "Töm påsarna")
  • Omgångssida: tidslinjen steg för steg, dagens uppgifter, materialberäkningen för omgången, påslistan, skörderegistreringar och åtgärdshistorik
  • När en plantering startas dras mycel, påsar och halm av från lagret
MantarCi-översikt: aktiva påsar, månadens skörd, försäljning och vinst samt dagens uppgifter
MantarCi-översikt: aktiva påsar, månadens skörd, försäljning och vinst samt dagens uppgifter
Omgångssida: dagens uppgifter och tidslinjen steg för steg, beräknad från ympningsdatumet
Omgångssida: dagens uppgifter och tidslinjen steg för steg, beräknad från ympningsdatumet
MantarCi rumssida på en mobil
MantarCi rumssida på en mobil
08

Uppföljning per rum, hylla och påse

MantarCi registrerar produktionen per byggnad, rum, hylla, hyllplan och sektion. Varje påse har ett nummer, en plats och ett stadium, så att du med en blick ser vad som står på vilken hylla och i vilket stadium.

  • Hyllsektioner: ett hyllplan kan delas in i sektioner (till exempel 5 hyllor × 3 hyllplan × 4 sektioner × 5 påsar); vid ympningen placeras påsarna på lediga platser i nummerordning
  • Val av hylla vid ympning: hyllor i samma rum kan planteras olika dagar; påsarna placeras med start från den valda hyllan, och de som inte får plats flyttas vidare till nästa hyllor
  • Hyllkarta: ett rutnät med hylla × hyllplan × sektion som visar antal påsar och stadiets färg för varje sektion, med planteringarna och deras datum bredvid varje hylla
  • Redigera rum: ändra antalet hyllor, hyllplan, sektioner och påsar per sektion och flytta om påsarna enligt den nya layouten; rum kan läggas till och tas bort
  • Varje påse följs upp individuellt (T0001...): plats (till exempel R1-K2-B3), stadium och dag, skördevåg och skördade kilo; filter, nummersökning och massval
  • Åtgärder för påsar: byt stadium (inkubation, köldchock, knoppbildning, vila), flytta till ett annat rum eller en annan hylla, markera som kontaminerad, töm (maskodling, kompost, strö till höns...), registrera skörd, lägg till anteckningar och foton
  • En kontaminerad påse kan inte skickas till maskodlingen; den här regeln från protokollet är också en begränsning i databasen
Rumssida: planteringar, aktuellt och nästa steg samt kartan över hylla × hyllplan × sektion
Rumssida: planteringar, aktuellt och nästa steg samt kartan över hylla × hyllplan × sektion
09

Skörd, försäljning, lager, foton och kameror

Panelen sköter bokföringen och följer samtidigt upp produktionen. En skörd registreras på påsarna och omgången så fort den matas in, och svamp som säljs eller går förlorad dras av från det färska lagret. Produktionen kan följas visuellt på två sätt: med foton tagna med mobilen och med IP-kameror installerade i rummen.

  • Skörd: fördelas på påsar i knoppningsfas eller valda påsar, och antalet skördevågor ökar med ett; månatlig skörd, försäljning och svinn; batchens avkastning (kg per påse, andel av det våta substratet); färsk svamp i lager
  • Försäljning: mängd och styckpris, kund, kanal, betalningssätt och uppföljning av kredit; registrering av svinn; en kundöversikt
  • Intäkter och kostnader: kostnader per kategori (materialinköp läggs till i lagret), övriga intäkter, månatligt resultat och kostnad per kilo
  • Lager: artiklar, inleverans, uttag och inventering, rörelsehistorik
  • Kilona från tömda påsar som går till maskodlingen summeras separat
  • Foton: ta dem med mobilen och ladda upp dem kopplade till ett rum, en batch eller en påse, med galleri; fotona skalas om i webbläsaren och sparas i privat lagring
  • Kameror: en IP-kamera sitter i varje rum, och en liten dator på plats (Raspberry Pi) tar en bild med jämna intervall och skickar den till systemet
  • Panelen visar kamerastatus och den senaste bilden, enhetsnyckeln och en färdig konfigurationsfil; rumssidan visar den senaste bilden
  • Timelapse: bilder tagna från ympning till skörd spelas upp efter varandra
  • Kamerornas lösenord skickas aldrig till molnet; de stannar på datorn på plats
10

Odlarnas community

Odlare som använder MantarCi kan välja att gå med i en community. Medlemmarna ser varandras produktionsfaser och vem som skördar när, och kan beställa svamp av varandra.

  • Det är frivilligt att gå med: visningsnamn, provins och distrikt, kontaktuppgifter och en kort beskrivning; medlemmar kan lämna när som helst
  • Skördekalender: vem som skördar när de kommande 45 dagarna och ungefär hur många kilo, beräknat utifrån ympningsdatum och påsarnas fas, filtrerat på art och provins
  • Odlarkort och "Visa produktion": aktiva odlingar och hur många påsar som är i varje fas, och om man vill även färsk svamp i lager
  • Förfrågningsflöde: en förfrågan med produkt, art, mängd, önskat datum, leveranssätt och erbjudet pris; odlaren accepterar eller tackar nej, markerar den som klar vid leverans och kan bokföra den som försäljning; en meddelandetråd under varje förfrågan
  • Intäkter, kostnader, försäljningsbelopp, kunder, lager, foton och kamerabilder delas aldrig; andra företags data nås bara via denna begränsade översikt
Community: odlarnas uppskattade skördekalender för de kommande 45 dagarna
Community: odlarnas uppskattade skördekalender för de kommande 45 dagarna
11

Det här gjorde vi specifikt för den här verksamheten

Det här är ingen allmän artikel om hur man odlar svamp. Varje siffra och varje rekommendation togs fram utifrån just den här verksamhetens material, rum och arbetskraft.

  • Alla mängder beräknades för svamprum A på cirka 30 m² i det ekologiska integrerade jordbrukssystemet i Giresun och de 15 kg ALFA MİSEL HK-35 som fanns i lager; de 7 batcherna, 37 påsarna och 120 kg halm räknades baklänges utifrån detta lager
  • Eftersom det inte finns någon panna eller ångkammare och odlaren gör jobbet själv valdes metoden med varmvattentunna; utrustningslistan skrevs med lättillgängliga saker som en vedkamin, en stektermometer och löksäckar
  • Anpassat till gårdens kretslopp: hönsgödsel går till maskodlingen och hasselnötsodlingen, förbrukat substrat till maskodlingen och som strö för fjäderfä; en notering om att värmaren är tillfällig tills värmen från hönshuset kopplas in
  • En notering om klimatet i Giresun: källaren håller 14-16 °C i oktober och inkubationen kräver en värmare
  • En bedömning, specifik för den här gården, av de befintliga myceliumblock som hållits varma, med en plan för testpåsar
  • En ordning som minskar risken: först en testbatch på 5 påsar, sedan de återstående 13 kg mycel om resultatet är rent; nytt mycel om testet blir kontaminerat
  • Förberedelser för försäljning: åtaganden från 3-5 lokala köpare före första produktionen, och leverans samma dag
12

Vem det passar

Protokollet togs fram för förhållandena på en enda gård, men är också användbart för odlare som vill börja odla ostronskivling i liten skala utan specialutrustning. Dokumenten är skrivna på enkel svenska och vänder sig direkt till den som gör jobbet.

  • Odlare som vill börja med en tunna och en termometer, utan panna eller ångkammare
  • Den som vill börja smått och skala upp när metoden fungerar: dokumenten föreslår en första batch på 5 till 10 påsar
  • Den som vill se var varje beslut kommer ifrån: de viktigaste siffrorna anger vilken institution som står bakom dem
  • Odlare som planterar flera rum och hyllor på olika dagar och vill följa sina påsar, sin skörd och försäljning i en och samma panel
  • Alla som söker ett team som kan researcha och sammanställa information och göra den till en praktisk guide för det egna företaget

Planerar du ett liknande projekt?

Berätta vad du behöver, så tar vi fram omfattning, tidsplan och kostnad tillsammans. Den första konsultationen är kostnadsfri.

Berätta om ditt projekt