Arbetet började som en produktionsguide och växte till en webbapplikation. Ostronskivling (Pleurotus ostreatus) skulle odlas i ett svamprum på cirka 30 m² inom ett ekologiskt, integrerat jordbruksprojekt i Giresun, utan panna eller ångrum och med odlaren som gör jobbet själv. Först gick vi igenom officiella och akademiska källor och skrev ett protokoll i tre dokument som passar de här förutsättningarna och kan följas steg för steg: allt finns nedskrivet, från hur mycket halm som ska köpas till vad som händer med en kontaminerad säck. Sedan byggde vi MantarCi för att föra in protokollet i det dagliga arbetet: en panel som odlaren öppnar i webbläsaren, som följer produktionen per byggnad, rum, hylla och enskild säck, räknar fram protokollets steg utifrån ympningsdatumet för att visa vad som ska göras i dag, och samlar skörd, försäljning, utgifter och lager på ett ställe.

Bilderna på protokollet kommer från dokumenten i repot, omgjorda till en enkel dokumentlayout; tabeller och figurer stämmer med dokumenten. Skärmbilderna av panelen togs från en lokal kopia av MantarCi med ett fiktivt företag och exempeldata; namn, telefonnummer och siffror är inte verkliga. Siffror från de officiella PDF-filerna bör kontrolleras mot källan innan de används.
Det första dokumentet svarar på frågan hur halmen ska desinficeras (pastörisering: att minska skadliga mikrober genom att hålla halmen vid en bestämd temperatur, utan att koka den). Publikationer från turkiska provinsdirektorat och universitet, utländska universitets- och myndighetspublikationer samt referentgranskade artiklar gicks igenom, och deras temperaturer och tider ställdes upp sida vid sida i en tabell. En metod som varken kräver uppvärmt fat eller bränsle lades också till i dokumentet. Eftersom den inte förekommer i turkiska officiella dokument beskrivs den som något att prova när varmvattenmetoden väl sitter, inte i första satsen.
Det fanns 15 kg HK-35-yngel i lager (svampmycel odlat på spannmål, som används i stället för frö). Receptet bygger på officiella källor och mängderna räknades baklänges utifrån lagret: hur många kilo halm, hur många fatsatser och hur många påsar beräknades var för sig. Det andra dokumentet är skrivet som en lista att ta med till affären. Varje post har sin mängd, var den går att få tag på och vad man ska se upp med; där det var möjligt föreslogs material som gården redan kunde ha.
För svamplager A på cirka 30 m² planerades inkubationszonen (medan ympen växer igenom påsen) och fruktzonen (medan svamparna växer) separat. De två stegen kräver olika temperatur, luftfuktighet och ljus, så rummet delades i två.
Det tredje dokumentet är protokollet att ha till hands på plats: det är skrivet utifrån 1 tunna = 1 omgång, och varje steg anger vad som ska göras, vad som ska mätas och hur lång tid det tar.
Perioden efter ympningen beskrivs också dag för dag: när och hur påsarna ska kontrolleras, hur rummet ställs om så att svampen sätter fruktkroppar och hur skörden går till.
För att inte riskera alla 15 kg ymp på en gång delades arbetet upp i ett schema på 60 dagar. En liten testomgång kommer först; om den förblir ren ympas de återstående omgångarna två åt gången. Dokumenten förklarar inte bara vad som ska göras utan också hur du ser att allt går rätt. Värdena att mäta, de vanligaste misstagen och vad som ska dokumenteras redovisas separat.
Ett protokoll på papper hjälper bara om det följs i odlingsrummet. Därför byggde vi MantarCi: odlaren registrerar sig i webbläsaren, beskriver anläggningen i en kort uppstart och följer produktionen med samma steg som i protokollet. Applikationen har en publik webbplats och en panel, och den fungerar även på mobilskärm. I applikationen blir protokollets steg en tidslinje för varje plantering: datumen räknas fram från ympningsdatumet, och steget "nu" utgår från påsarnas faktiska stadium.
MantarCi registrerar produktionen per byggnad, rum, hylla, hyllplan och sektion. Varje påse har ett nummer, en plats och ett stadium, så att du med en blick ser vad som står på vilken hylla och i vilket stadium.
Panelen sköter bokföringen och följer samtidigt upp produktionen. En skörd registreras på påsarna och omgången så fort den matas in, och svamp som säljs eller går förlorad dras av från det färska lagret. Produktionen kan följas visuellt på två sätt: med foton tagna med mobilen och med IP-kameror installerade i rummen.
Odlare som använder MantarCi kan välja att gå med i en community. Medlemmarna ser varandras produktionsfaser och vem som skördar när, och kan beställa svamp av varandra.
Det här är ingen allmän artikel om hur man odlar svamp. Varje siffra och varje rekommendation togs fram utifrån just den här verksamhetens material, rum och arbetskraft.
Protokollet togs fram för förhållandena på en enda gård, men är också användbart för odlare som vill börja odla ostronskivling i liten skala utan specialutrustning. Dokumenten är skrivna på enkel svenska och vänder sig direkt till den som gör jobbet.
Berätta vad du behöver, så tar vi fram omfattning, tidsplan och kostnad tillsammans. Den första konsultationen är kostnadsfri.
Berätta om ditt projekt